Egna nivåanpassade uppgifter
Några tankar om vikten av att alla i klassrummet får hjälp att bli bättre i matematik, inte bara de som riskerar att inte nå ett godkänt betyg.
I många klassrum utgör läroboken grunden för matematikundervisningen. Läromedel kan vara ett värdefullt stöd eftersom de erbjuder struktur, progression och lärarhandledning. Samtidigt finns en risk i att undervisningen blir alltför styrd av boken.
När undervisningen enbart följer färdiga uppgifter kan det bli svårt att möta alla elevers olika behov och utmana varje elev på rätt nivå. Dessutom arbetar alla elever olika snabbt och det blir lätt att vissa elever ligger flera sidor eller delavsnitt före resten av klassen vilket gör det svårt att ha genomgångar som engagerar och berör hela klassen.
Därför behöver vi lärare ibland våga gå bortom läromedlet och skapa egna uppgifter.
En central utgångspunkt i Lgr22 är att undervisningen ska anpassas efter elevernas olika förutsättningar och behov. I kursplanen för matematik lyfts bland annat elevernas förmåga att formulera och lösa problem, använda matematiska metoder samt föra och följa matematiska resonemang. För att alla elever ska få möjlighet att utveckla dessa förmågor behöver undervisningen ibland kompletteras med uppgifter som är bättre anpassade till den aktuella elevgruppen.
Läroböcker riktar sig till en bred målgrupp, men i varje klassrum finns elever som behöver mer stöd och andra som behöver större utmaningar. Genom att skapa egna nivåanpassade uppgifter kan undervisningen bättre träffa rätt. Vissa elever kan behöva fler grundläggande uppgifter för att befästa en metod, medan andra behöver mer komplexa problem som kräver flera steg, djupare resonemang eller generaliseringar. En biprodukt av detta är att matematiskt starka elever fortsätter utmanas inom samma delområde och alla genomgångar blir därför också viktiga för alla elever i klassen eftersom inga elever ligger flera kapitel före och de duktiga eleverna får möjlighet att fördjupa sin kunskap kring ett visst matematiskt område.
En annan viktig aspekt är mängdträning. För att bli trygg i matematik krävs övning. Precis som inom språk eller idrott utvecklas färdigheter genom att träna många gånger. Elever behöver arbeta med tillräckligt många uppgifter för att automatisera metoder och strategier. När elever räknar fler uppgifter utvecklar de inte bara snabbhet, utan också uthållighet och säkerhet i sina beräkningar.
Genom att regelbundet arbeta med fler uppgifter i undervisningen tränas eleverna i att arbeta fokuserat under längre tid och att ta sig igenom hela uppsättningar av problem. På så sätt stärks både deras matematiska säkerhet och deras förmåga att hantera provsituationer.